Active button  Startsida
Active button  Nyheter
Active button  Stiftelsens bakgrund 
  Verksamhet och syfte
  Kontaktuppgifter
  Stadgar
  Bilar

  Motorcyklar

  Benelli 1934
  British Excelsior 1938

  Colibri 1916
  DKW TT 350 cc 1939
  Harley-Davidson 1921
  Husqvarna TT 500 cc 1934

  Husqvarna Mod 24 1946
  Mondial Comp 1952

  Övriga föremål
  Stipendium
  Länkar
  Information in English
 
Husqvarna TT 500 cc 1934

 

Trettiotalets vassaste vapen på hjul kom från Husqvarna

TT 500 1934

För varje varv gick motorn bara bättre och bättre. Några hundra personer fick njuta av denna Husqvarnas sköna sång på en tillfällig uppvisningsslinga utanför motorcykelmuséet Gyllene Hjulet i Surahammar på nationaldagen den 6 juni 2016
.

Ett 30-tal historiska maskiner var på rull i Surahammar i firandet som också var den Motorhistoriska dagen med evenemang runtom i landet.  Yngve Andersson hade utan nämnvärd övertalning åtagit sig att köra och att säga han uppskattade åkturen är ett understatement.

Betydligt fler än i Surahammar har sett och hört maskinen under 1980-talet då Curt Borgenstam var aktiv i sadeln på maskinen både i Sverige och utomlands på uppvisningar och oldtimer-race. Sista gången troligen vid ett historiskt race på skånska Saxtorp 1989. Han besökte bland annat även Sviestad i Linköping, Mantorp och Hedemora i Dalarna med sin klassiska maskin.

Husqvarnas racingmaskiner  från 1929-1936 då konstruktören Folke Mannerstedt var tongivande på Husqvarna och lyckades hävda det lilla landets lilla märke på tävlingsbanorna nationellt och inter-nationellt är väl studerade. Så väl att det är svårt att bringa reda och skilja sanningar från myter.

Curt Borgenstam blev ägare till maskinen 1950. Eskil Carlsson var den siste som tävlade med den 1948. Borgenstam har själv arbetat med att härleda motorcykelns historia, men satte själv rubriken ”Försök till historik”. Det är en god sammanfattning. Borgenstam noterar också runt åren -33­ till-35 att ”det är nog osäkert om så värst många bitar var de samma hela tiden” på en maskin.

Visst vill man helst i fantasin se att den Husqvarna TT500 som ingår i Bertil Lindblads stiftelse är den som Ragnar Sunnqvist skördade segrar med på 30-talet, men med båda fötterna stadigt på fotpinnarna lutar det mer åt att med vissa delar kan det var så. Oklart vilka. Inte ens årsmodellen 1934 är odiskutabel.

Bäst sammanfattar Husqvarnagurun Christer Watz den mest sannolika historiken i ett brev till Bil och teknikhistoriska museet i Köping. Han skriver bland annat att cykeln är en blandning av olika delar, men att det är den första HVA-racern som renoverades och blev samlarcykel. Det var Curt Borgenstam förtjänst.

Enligt Christer Watz består Curt Borgenstams TT500 en ram från 1935 och med en 1933 års motor. Den angivna årsmodellen 1934 härleds till att det var Ragnar Sunnqvists vinnarmaskin på Saxtorp 1934, men då med en ram från samma år. Ramnumret S7x19 ska ha tillkommit senare på 30-talet. Christer Watz spekulerar i att det inte var ovanligt att använda identitetsnummer flera gånger. Detta beroende på vilka tullhandlingar man hade och för att minska krångel och kostnader med att utfärda nya.

Originalmotorn sålde Borgenstam till en engelsman och lyckades senare inte köpa tillbaka den. Denna motor finns i Sammy Millers samlingar i England där den cykelns originalhistorik inte bekräftas av Christer Watz. Snarare det motsatta.  Motornumret S7x34 som sitter i Köpingsmaskinen tillhör en TT500 av 1935 års modell.

Ovanstående stämmer ganska väl med Borgenstams egna funderingar och han konstaterar även att det dykt upp olika vevhus med samma identitet stämplad.  Under Husqvarnas egna tävlingstid fram till 1935 och kanske ännu mer under 1936-39 var prio ett att få ihop en tävlingsmaskin till nästa lopp. På återvägen från Isle of Man 1934 fattade transportbilen eld och alla fabriksmaskiner eldhärjades svårt. Bara en 500-maskin kunde därefter ställa upp vid årets Saxtorpslopp och den körde Ragnar Sunnqvist till seger.

Än värre blev det säkert ännu senare när privatförare tävlade med en allt magrare tillgång till delar.

Curt Borgenstam genomförde en genom-gripande restaurering, och i vanlig ordning väldokumenterat arbete, som började närma sig fullbordan under 1970-talets senare del. ­- Det är ingen maskin med matching numbers, men det spelar ingen roll. Även om den består av olika delar så är utförandet autentiskt. Huvudsaken är att man inte hävdar någon historik som inte finns, betygsatte en kunnig Husqvarnaentusiast Curt Borgenstams maskin i Surahammar den 6 juni 2016. 


Tekniska data

Fabrikat: Husqvarna

Typ/Modell: TT

Slagvolym: 497 cc

Antal cylindrar: 2

Tillverkningsår: 1934

Effekt: 44 hk

Växellåda: 4-växlad

Bromsar: Trummor

Axelavstånd: X

Toppfart: cirka 185 km/h

Antal tillverkade: X


Fakta: Folke Mannerstedt

I februari 1929 började den 28-årige motorcivilingenjören och stockholmaren Folke Mannerstedt sin anställning vid Husqvarna vapenfabrik. Det var startpunkten för en egenutvecklad motor. Anledningen var att årets Six Days-regler föreskrev att motorerna i landslagens maskiner skulle vara tillverkade respektive hemland. Då kunde inte Husqvarna fortsätta med engelsk JAP eller belgiska FN. Ur detta växte en högteknologisk motorframgång fram. I augusti fanns en svensk motor framme.

Folke Mannerstedt hade varit aktiv tävlande inom motorcykelsporten. Bland annat som fabriksförare 1924 åt FN för att senare och fram till 1928 anlitas av det belgiska företaget för att preparera deras tävlingsmaskiner. Sveriges GP på Saxtorp 1932 blev genombrottet för Mannerstedt V-twinnar.

När Husqvarna bestämde sig för att sluta med sitt fabriksstall 1934 efter missöden i Göteborg hamn med att företagets maskiner och transportbil tappades i fartygslastrummet inför utresan till Isle of Man, Gunnar Kaléns dödskrasch i Tysklands GP och branden efter Isle of Man flyttade Folke Mannerstedt tillbaka till Stockholm och startade en konsultbyrå. Han blev också lärare vid Stockholms tekniska institut på deltid. Mannerstedt kom att bli involverad i flera motorcykelmotorprojekt. Ett var Unionprojektet i värmländska Charlottenberg med en svensk motorcykel som dock slocknade på grund av klena ekonomiska muskler. Ett annat blev senare SRM-motorn, men i huvudsak skulle han komma att ägna sig åt sin specialitet-kamaxlar.  Denna signifikativa del av en fyrtaktsmotor, förutom många andra innovationer, hade Mannerstedt inlett utveckling av redan hos Husqvarna med den så kallade Excam-motorn. Han tillhörde under sin Husqvarnatid också pionjärerna med att utnyttja lättmetallegeringar och bemästra de svåra problemen med hållfasthet och värmeutveckling  med exempelvis magnesiumlegeringar, silumin-  och durallegeringar.

Folke Mannerstedt avled den 22 december 1987 i en ålder av 86 år.


Michael Landberg 2016

Motorn ihopmonterad i Curts verkstad.

 


Första provkörningen den 30 april 1977.

 


 

 

Saxtorpsjubileum 1989 med Curt Borgenstam vid styret på sin maskin.


 

Curt Borgenstam sittande vid sin maskin.

 


Curt står längst till höger medans Folke Mannerstedt sitter på maskinen.

 

 

Vid Salzburg GP 1981 hade svenska Husqvarna-entusiaster för första gången lyckats med att samla ett helt team renoverade klassiska V-twinnar. Från vänster: Nils G Svensson 1934-350, Nils Jönsson 1935-350, Curt Borgenstam 1934-500 och Harald Porry 1935-500. Lägg märke till förarnas autografer på detta delvis beskurna foto.

 

Stilstudie

 

Den 16 september 1985 togs denna bild med Curt Borgenstam och Husqvarnas forne demonkonstruktör av tävlingsmaskiner Folke Mannerstedt. Mannerstedt avled två dagar före julafton 1987, 86 år gammal.

 

                                     © 2016 Stiftelsen Bertil Lindblads Bil- och Teknikhistoriska Samlingar webmaster@bertillindbladsstiftelse.se