Trettiotalets vassaste vapen på hjul kom
från Husqvarna
TT 500 1934
För varje varv gick motorn bara bättre och
bättre. Några hundra personer fick njuta av
denna Husqvarnas sköna sång på en tillfällig
uppvisningsslinga utanför motorcykelmuséet
Gyllene Hjulet i Surahammar på nationaldagen den
6 juni 2016.
Ett 30-tal historiska maskiner var på rull i
Surahammar i firandet som också var den
Motorhistoriska dagen med evenemang runtom i
landet.
Yngve Andersson hade utan nämnvärd övertalning
åtagit sig att köra och att säga han uppskattade
åkturen är ett understatement.
Betydligt fler än i Surahammar har sett och hört
maskinen under 1980-talet då Curt Borgenstam var
aktiv i sadeln på maskinen både i Sverige och
utomlands på uppvisningar och oldtimer-race.
Sista gången troligen vid ett historiskt race på
skånska Saxtorp 1989. Han besökte bland annat
även Sviestad i Linköping, Mantorp och Hedemora
i Dalarna med sin klassiska maskin.
Husqvarnas racingmaskiner
från 1929-1936 då konstruktören Folke
Mannerstedt var tongivande på Husqvarna och
lyckades hävda det lilla landets lilla märke på
tävlingsbanorna nationellt och inter-nationellt
är väl studerade. Så väl att det är svårt att
bringa reda och skilja sanningar från myter.
Curt Borgenstam blev ägare till maskinen 1950.
Eskil Carlsson var den siste som tävlade med den
1948. Borgenstam har själv arbetat med att
härleda motorcykelns historia, men satte själv
rubriken ”Försök till historik”. Det är en god
sammanfattning. Borgenstam noterar också runt
åren -33 till-35 att ”det är nog osäkert om så
värst många bitar var de samma hela tiden” på en
maskin.
Visst vill man helst i fantasin se att den
Husqvarna TT500 som ingår i Bertil Lindblads
stiftelse är den som Ragnar Sunnqvist skördade
segrar med på 30-talet, men med båda fötterna
stadigt på fotpinnarna lutar det mer åt att med
vissa delar kan det var så. Oklart vilka. Inte
ens årsmodellen 1934 är odiskutabel.
Bäst sammanfattar Husqvarnagurun Christer Watz
den mest sannolika historiken i ett brev till
Bil och teknikhistoriska museet i Köping. Han
skriver bland annat att cykeln är en blandning
av olika delar, men att det är den första
HVA-racern som renoverades och blev samlarcykel.
Det var Curt Borgenstam förtjänst.
Enligt Christer Watz består Curt Borgenstams
TT500 en ram från 1935 och med en 1933 års
motor. Den angivna årsmodellen 1934 härleds till
att det var Ragnar Sunnqvists vinnarmaskin på
Saxtorp 1934, men då med en ram från samma år.
Ramnumret S7x19 ska ha tillkommit senare på
30-talet. Christer Watz spekulerar i att det
inte var ovanligt att använda identitetsnummer
flera gånger. Detta beroende på vilka
tullhandlingar man hade och för att minska
krångel och kostnader med att utfärda nya.
Originalmotorn sålde Borgenstam till en
engelsman och lyckades senare inte köpa tillbaka
den. Denna motor finns i Sammy Millers samlingar
i England där den cykelns originalhistorik inte
bekräftas av Christer Watz. Snarare det
motsatta.
Motornumret S7x34 som sitter i Köpingsmaskinen
tillhör en TT500 av 1935 års modell.
Ovanstående stämmer ganska väl med Borgenstams
egna funderingar och han konstaterar även att
det dykt upp olika vevhus med samma identitet
stämplad.
Under Husqvarnas egna tävlingstid fram till 1935
och kanske ännu mer under 1936-39 var prio ett
att få ihop en tävlingsmaskin till nästa lopp.
På återvägen från Isle of Man 1934 fattade
transportbilen eld och alla fabriksmaskiner
eldhärjades svårt. Bara en 500-maskin kunde
därefter ställa upp vid årets Saxtorpslopp och
den körde Ragnar Sunnqvist till seger.
Än värre blev det säkert ännu senare när
privatförare tävlade med en allt magrare
tillgång till delar.
Curt Borgenstam genomförde en genom-gripande
restaurering, och i vanlig ordning
väldokumenterat arbete, som började närma sig
fullbordan under 1970-talets senare del. - Det
är ingen maskin med matching numbers, men det
spelar ingen roll. Även om den består av olika
delar så är utförandet autentiskt. Huvudsaken är
att man inte hävdar någon historik som inte
finns, betygsatte en kunnig Husqvarnaentusiast
Curt Borgenstams maskin i Surahammar den 6 juni
2016.
Tekniska data
|
Fabrikat:
Husqvarna
|
Typ/Modell:
TT
|
Slagvolym:
497 cc
|
Antal cylindrar:
2
|
Tillverkningsår:
1934
|
Effekt:
44 hk
|
Växellåda:
4-växlad
|
Bromsar:
Trummor
|
Axelavstånd:
X
|
Toppfart:
cirka 185 km/h
|
Antal
tillverkade:
X
|
Fakta: Folke Mannerstedt
I februari 1929 började den 28-årige
motorcivilingenjören och stockholmaren Folke
Mannerstedt sin anställning vid Husqvarna
vapenfabrik. Det var startpunkten för en
egenutvecklad motor. Anledningen var att årets
Six Days-regler föreskrev att motorerna i
landslagens maskiner skulle vara tillverkade
respektive hemland. Då kunde inte Husqvarna
fortsätta med engelsk JAP eller belgiska FN. Ur
detta växte en högteknologisk motorframgång
fram. I augusti fanns en svensk motor framme.
Folke Mannerstedt hade varit aktiv tävlande inom
motorcykelsporten. Bland annat som fabriksförare
1924 åt FN för att senare och fram till 1928
anlitas av det belgiska företaget för att
preparera deras tävlingsmaskiner. Sveriges GP på
Saxtorp 1932 blev genombrottet för Mannerstedt
V-twinnar.
När Husqvarna bestämde sig för att sluta med
sitt fabriksstall 1934 efter missöden i Göteborg
hamn med att företagets maskiner och
transportbil tappades i fartygslastrummet inför
utresan till Isle of Man, Gunnar Kaléns
dödskrasch i Tysklands GP och branden efter Isle
of Man flyttade Folke Mannerstedt tillbaka till
Stockholm och startade en konsultbyrå. Han blev
också lärare vid Stockholms tekniska institut på
deltid. Mannerstedt kom att bli involverad i
flera motorcykelmotorprojekt. Ett var
Unionprojektet i värmländska Charlottenberg med
en svensk motorcykel som dock slocknade på grund
av klena ekonomiska muskler. Ett annat blev
senare SRM-motorn, men i huvudsak skulle han
komma att ägna sig åt sin specialitet-kamaxlar.
Denna signifikativa del av en
fyrtaktsmotor, förutom många andra innovationer,
hade Mannerstedt inlett utveckling av redan hos
Husqvarna med den så kallade Excam-motorn. Han
tillhörde under sin Husqvarnatid också
pionjärerna med att utnyttja lättmetallegeringar
och bemästra de svåra problemen med hållfasthet
och värmeutveckling
med exempelvis magnesiumlegeringar,
silumin-
och durallegeringar.
Folke Mannerstedt avled den 22 december 1987 i
en ålder av 86 år.
Michael Landberg 2016
|
Motorn ihopmonterad i Curts verkstad.
Första provkörningen den 30 april 1977.
Saxtorpsjubileum 1989 med Curt Borgenstam vid
styret på sin maskin.
Curt Borgenstam sittande vid sin maskin.
Curt står längst till höger medans Folke
Mannerstedt sitter på maskinen.
Vid Salzburg GP 1981 hade svenska
Husqvarna-entusiaster för första gången lyckats
med att samla ett helt team renoverade klassiska
V-twinnar. Från vänster: Nils G Svensson
1934-350, Nils Jönsson 1935-350, Curt Borgenstam
1934-500 och Harald Porry 1935-500. Lägg märke
till förarnas autografer på detta delvis
beskurna foto.
|